Har du koll på vad barnskyddet gör, vad det är till för och i vilka fall man ska kontakta barnskyddet? Det finns några myter man ofta hör om socialen, den vanligaste är att en kontakt till barnskyddet innebär att socialen kommer och tar barnet från familjen. Så funkar det inte alls, utan socialens uppgift är att göra allt de kan för att ett barn ska kunna leva så tryggt och lyckligt som möjligt i sin egen familj.
Vad gör barnskyddet?
Barnskyddet är till för att ”skydda” barn genom att hjälpa och stödja hela familjen och få vardagen att fungera. Meningen med barnskydd är inte att socialarbetaren ska peka ut vad familjen gör fel eller kritisera, utan att ha förståelse för familjens unika situation och tillsammans hitta lösningar och idéer som passar familjen. Som barn räknas alla personer i åldern 0-17 år.
Från barnskyddet får man hjälp med att utreda barnets och hela familjens mående. Utifrån familjens situation diskuteras sedan olika stödåtgärder som kan bidra till familjens välmående och funktionalitet. Sådana åtgärder kan vara familjeservice, socialhandledning eller servicehandledning som innebär att man hittar ett lämpligt stöd och service till både barnen och föräldrarna för olika utmaningar, exempelvis kuratorn, psykologen, mentalvården eller a-kliniken. Det kan vara ekonomiskt stöd, som bidrag till skolböcker och hobbyverksamhet eller så kan det vara att få en stödpersons eller stödfamilj. I sista hand kan man börja prata om en placering för barnet, vilket innebär att barnet kan få flytta till en fosterfamilj eller ett barnhem under en period, ifall det inte alls fungerar hemma med den egna familjen. Det finns också möjlighet att hela familjen får familjerehabilitering på ett boende. Allt detta sker via klientskap hos barnskyddet. All service förutom placeringen är frivilligt, man måste inte ta emot den hjälp som barnskyddet erbjuder.
Hur går processen till då en barnskyddsanmälan kommer in?
Då en barnskyddsanmälan kommer in har socialarbetaren sju dagar på sig att bestämma ifall en process inom barnskyddet skall påbörjas. Socialarbetaren ringer oftast till föräldrarna och berättar att det har kommit in en barnskyddsanmälan och att man vill träffa familjen. Då diskuterar man anmälan, vad som har hänt och kartlägger situationen genom en bedömning av servicebehovet, det vill säga vilken typ av hjälp familjen behöver. En träff med endast barnet görs också om barnet är över 12 år gammalt. Socialarbetaren kan också träffa till exempel dagispersonal eller lärare för att få information om hur barnet har det.
Efter att det har gått 90 dagar måste socialarbetaren bestämma om barnet skall ingå i ett barnskyddsklientskap eller om det räcker med till exempel kommunens familjearbete. Om det konstateras att familjen inte behöver någon hjälp alls, så kan hela processen avslutas. Ifall det finns behov av akut hjälp så agerar socialarbetaren så snabbt som möjligt, med barnets ålder i åtanke. I akuta fall ska socialarbetaren göra hembesök direkt då en anmälan kommer in. Resultaten av en barnskyddsanmälan kan vara att barnet blir en klient inom barnskyddet, barnet blir en klient inom kommunens familjearbete där verksamheten är frivillig, familjen kan inte tvingas inleda ett klientskap inom familjearbetet. Barnet eller familjen skickas vidare till någon annan service, exempelvis till familjerådgivning, eller så avslutas utredningsprocessen ifall det inte finns behov av stödåtgärder.
Vem kan göra en barnskyddsanmälan? Kan barnet själv göra det?
Vem som helst kan när som helst göra en barnskyddsanmälan. Barnet kan själv göra en barnskyddsanmälan eller ringa socialjouren. Föräldrarna, någon familjemedlem, grannen eller en kompis kan också göra en barnskyddsanmälan. Enligt barnskyddslagen har vissa myndigheter särskild anmälningsskyldighet, till exempel anställda inom social- och hälsovården, skolan, polisen och församlingen, som måste göra en orosanmälan till barnskyddet om de misstänker att ett barn far illa.
I vilka fall skall man kontakta barnskyddet?
Man kan göra en barnskyddsanmälan eller ringa till socialjouren när som helst. Socialjouren är öppen dygnet runt. Att kontakta skolkuratorn eller psykologen i skolan kan också vara ett bra första steg för att få hjälp. Man kan kontakta socialjouren exempelvis om det förekommer våld inom familjen, om föräldrar inte lyssnar, om ens familj inte har pengar, om man blir lämnad ensam hemma en längre tid, om ens föräldrar är påverkade av alkohol eller droger, om man själv mår dåligt, om man är orolig över sin eller sin familjs psykiska hälsa eller om man oroar sig över något annat. Det är viktigt att tidigt få hjälp och stöd och att våga ringa och be om hjälp.
Det går också att anonymt ringa till socialjouren och bara fråga vad man skall göra i sin nuvarande situation och få stöd och hjälp utan att ärendet tas vidare. Andra ställen man kan kontakta ifall man har det tungt hemma eller om man mår dåligt är skolkuratorn, skol- eller studiepsykologen, barnrådgivningen, kommunens hälsocentral eller kommunens familjearbetare.
I nödfall ska man kontakta 112. När du tar kontakt kommer de att vägleda dig till rätt hjälp för din situation och finnas där som stöd för dig vad än ditt ärende gäller. Steget att söka hjälp kan kännas tungt och jobbigt men det kommer att kännas som en lättnad efter att man har tagit första steget och vågat prata med någon om sin situation och sitt mående.
Hur gör man en barnskyddsanmälan?
En barnskyddsanmälan kan göras per telefon eller genom att ringa kommunens socialjour. En barnskyddsanmälan kan också göras skriftligen med en blankett eller så kan man besöka kommunens socialbyrå. Info om hur man gör en barnskyddsanmälan hittas här.
