Högskolestudier skiljer sig på flera sätt från studier på andra stadiet. Studietakten är betydligt hårdare, men samtidigt har du större frihet att själv välja tidsschemat för dina studier. Det betyder också att du själv ansvarar för dina framsteg och att studierna framskrider som planerat. Allt det nya med studierna kan kännas överväldigande i början men var inte orolig, man lär sig snabbt att orientera i studievärlden.
Högre utbildning erbjuds både vid universitet och yrkeshögskolor. Skillnaden mellan dessa kan sägas vara att medan universiteten i hög grad betonar vetenskaplig forskning och undervisning, tenderar yrkeshögskolorna att lägga betoningen på ett mer praktiskt inriktat lärande. Det allmänna kravet för antagning till universitet och yrkeshögskolor är att man antingen avlagt studentexamen eller yrkesinriktad grundexamen, eller motsvarande internationella utländska examina. Sökande som avlagt kurser genom öppen högskoleundervisning kan i vissa fall även antas. Högskolestudierna i Finland är vanligtvis så gott som avgiftsfria.
För mera information om tredje stadiets studier, kontakta studiehandledaren vid din skola och besök högskolornas egna webbsidor.
Bekanta dig gärna även med följande webbplatser:
På Studieinfo.fi hittar du information om olika studiemöjligheter både på andra och tredje stadiet, vuxenutbildning, studier utomlands, viktiga datum med mera.
På Utbildningsstyrelsens hemsida kan du läsa om det finländska utbildningssystemet, hur man söker till utbildningar och mycket mer.
På Undervisnings- och kulturministeriets hemsida hittar du information om Finlands utbildningssystem, olika utbildningsformer, utbildningspolitik med mera.
På sidan Studera i Helsingfors får du information om studiemöjligheter i Helsingfors. Där hittas information om vad du kan studera, hur du väljer och vilka skolor som finns på tredje stadiet.
Universitetsutbildning
Studierna vid universiteten är uppbyggda av både lägre och högre högskoleexamina. En akademisk examen består av huvudämnes- och biämnesstudier, språkstudier, examensarbete och ibland ingår även praktik.
Enligt det nuvarande examenssystemet avlägger man först en lägre högskolexamen, dvs. en kandidatexamen. Kandidatexamen kan avläggas på tre år och vid behov även längre. Den högre högskoleexamen, en så kallad magisterexamen, avläggs vanligtvis på två till tre år. Efter avklarade magistersstudier kan man vid universiteten dessutom välja att fortsätta med forskarutbildning och avlägga vetenskapliga påbyggnadsexamina, licentiat och doktorsexamen.
Universitetsstuderande har även möjlighet att åka på utbyte och avlägga en del av sina studier utomlands. Genom ett avtal för flexibel studierätt (JOO-avtalet) har grundexamensstuderande vid universiteten i Finland också möjlighet att inkludera lämpliga studier från andra finländska universitet i sin examen. JOO-avtalet inkluderar alla universitet i Finland och JOO-studierna är avgiftsfria för studerandena. För mera information, se t.ex. Helsingfors Universitets JOO-studieinfo.
En stor del av universiteten erbjuder även öppen universitetsutbildning. Undervisningen vid de öppna universiteten är liksom namnet antyder öppen för alla oavsett om man studerar vid ett universitet eller inte. Studier som avlagts vid ett öppet universitet kan senare överföras till en universitetsexamen. Kurserna vid de öppna universiteten är avgiftsbelagda. För mera information, se t.ex. Åbo Akademi.
Närmare information om olika studiemöjligheter, examina och deras innehåll fås på universitetens egna webbsidor.
Yrkeshögskoleutbildning
Yrkeshögskolor är yrkesinriktade läroanstalter på högskolenivå, där fokus i undervisningen ligger speciellt på praktiskt kunnande. Vid yrkeshögskolor har man möjlighet att avlägga lägre eller högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskolestudierna omfattar grundstudier, yrkesstudier, fritt valbara studier, praktik samt ett examensarbete.
Studier i samband med lägre yrkeshögskoleexamen (YH) räcker i allmänhet tre och ett halvt till fyra och ett halvt år, beroende på studieområdet. I undervisningen för lägre YH ingår en längre praktikperiod. För att kunna antas till högre högskoleexamen (högre YH) bör man först ha avlagt en lägre högskoleexamen och ha minst tre års arbetserfarenhet. Att avlägga en högre YH tar vanligtvis ett eller ett och ett halvt år.
Vid en yrkeshögskola har man möjlighet att åka på studentutbyte utomlands. Dessutom kan yrkeshögskolestuderande även delta i öppen yrkeshögskoleundervisning eller välja yrkesinriktade specialiseringsstudier. För mera information, se amk.fi/sv.
Närmare information om olika studiemöjligheter, examina och deras innehåll fås på yrkeshögskolornas egna webbsidor.
Universitet och yrkeshögskolor i Finland
De flesta universitet och yrkeshögskolor i Finland är finskspråkiga, men det finns även högskolor som är helt svenskspråkiga eller tvåspråkiga. Dessutom erbjuds det flera studieprogram som går på engelska.
De svenskspråkiga universiteten är Åbo Akademi och Hanken – Svenska handelshögskolan. Landets största universitet, Helsingfors universitet är tvåspråkigt. Undervisnings- och examensspråket vid Svenska social-och kommunalhögskolan, som är en fristående enhet vid Helsingfors universitet, är svenska. Andra tvåspråkiga universitet är Konstuniversitetet samt vissa delar av Aalto-universitetet.
Svenskspråkig yrkeshögskoleutbildning ges vid Yrkeshögskolan Arcada, Yrkeshögskolan Novia samt Högskolan på Åland, och till de tvåspråkiga yrkeshögskolorna hör bl.a. Polisyrkeshögskolan.
Besök respektive högskolors webbplatser för mer djupgående information över ämnesinriktningar. För mera information om övriga universitet och yrkeshögskolor i Finland, bekanta dig med Undervisnings-och kulturministeriets webbsidor om universitet och yrkeshögskolor.
Ansökan till högre utbildning i Finland
Universiteten och yrkeshögskolorna tillämpar olika slags urvalskriterier. Antagningen baserar sig i allmänhet på urvalsprov/betyg eller en kombination av urvalsprov och betyg. Antagningen kan även ske i flera steg och bestå av bland annat lämplighetsprov och intervjuer. För att förbereda sig till inträdesproven kan man frivilligt välja att ta del av särskilda avgiftsbelagda prepkurser.
Ansökan till tredje stadiets studier görs i regel till de flesta utbildningar på våren, men till vissa studieinriktningar kan man också söka på hösten. Inom yrkeshögskoleutbildningen ordnas ofta också en kompletterande ansökan för studieplatser som inte fyllts under våren. Högskolornas utbildningar och antagningstjänster hittas på samma webbtjänst studieinfo.fi och man endast behöver fylla i en ansökningsblankett. Tidigare tillämpades separat gemensam ansökan för universitet och yrkeshögskolor. Observera ändå att vissa högskolor har egna separata ansökningsprogram.
För mera information om den gemensamma ansökan till tredje stadiet: studieinfo.fi.
Att ta emot en studieplats
Sökande som blivit antagen till en studieplats måste inom utsatt tid meddela om mottagandet av studieplats för att få behålla den studieplats som erbjudits. Kom ihåg att en studerande som blivit antagen endast har rätt att ta emot en studieplats som leder till högskoleexamen vid finländska universitet eller högskolor för studier som inleds under samma termin. Anmälan om mottagande av studieplats görs antingen på en pappersblankett eller på webben via ansökningstjänsterna. Du kan även ta emot den erbjudna studieplatsen men ställa dig i kö för en reservplats till en annan studieplats som intresserar mer. Det är också möjligt att flytta på inledningen av studierna exempelvis på grund av militärtjänstgöring. Närmare anvisningar om mottagande av studieplats får du i antagningsbrevet.
Observera att mottagandet av en studieplats påverkar framtida antagningar. Högskolorna kan reservera studieplatser för dem som söker sin första högskoleplats, d.v.s. sådana som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland eller som inte mottagit en studieplats inom en utbildning som leder till högskoleexamen. De som har avlagt en högskoleexamen eller tar emot en studieplats beaktas alltså i framtida ansökningar inte längre som en sökande som eftersträvar sin första högskolestudieplats, oberoende av om man närvaroanmäler sig eller inte den första terminen.
Ansökan till en annan högskoleutbildning i ett senare skede är fortfarande att vara möjlig, men det är lättare för sökande som eftersträvar sin första högskolestudieplats att bli antagen till en högskoleutbildning. Det är med andra ord viktigt att noggrant fundera på till vilken utbildning du vill söka och vilken studieplats du väljer att ta emot.
För mera information om reformen av högskolorna studerandeantagning, se Undervisnings-och kulturministeriet.
Minneslista för nya studerande:
Meddela att du tar emot din studieplats
Kom ihåg att inom utsatt tid skriftligen meddela om mottagandet av studieplats. Den som inte inom utsatt tid lämnar in sin anmälan om mottagande av studieplats eller ansökan om uppskov för studierna mister sin studierätt.
Betala studentkårsavgift och gör närvaroanmälan
Förutom att ta emot studieplatsen ska du komma ihåg att skriva in dig vid högskolan och göra en närvaroanmälan. I samband med närvaroanmälan betalas en studentkårsavgift. Du kan även välja att skriva in dig i en nation.
Beställ ett studiekort
Med ett studiekort är du berättigad till studeranderabatt på flera ställen, bl.a. VR, Matkahuolto och studentrestaurangerna.
Lämna in ansökan om studiestöd
Behöver du studiestöd? Läs mera på www.fpa.fi.
Sök bostad
Om du behöver en bostad skall du börja söka i god tid före studiestarten. Ta också hand om alla de praktiska arrangemangen som hör ihop med flytten, så som flyttanmälan, hemförsäkring, elavtal med mera. Det kan också löna sig att skaffa resekort till lokaltrafiken.
Ställ frågor
Studieåret för första årets studerande inleds i allmänhet med en introduktionsvecka där information om studiegången och det egna huvudämnet ges. Tveka inte med att rycka lärarna, tutorerna eller äldre studerande i ärmen. De svarar gärna på dina frågor om studierelaterade saker så som studentservice, utbytesmöjligheter och studielivet.
Hur kan UngInfo hjälpa?
Om du funderar på att studera i en högskola så kan du kontakta oss. UngInfo erbjuder dig möjligheten att helt kostnadsfritt komma på individuell vägledning. Då kan vi tillsammans fundera kring högskolestudier, hur du går till väga för att söka studieplats och välja band olika riktningar och mycket annat.
Vägledningen sker på en av UngInfos verksamhetspunkter, digitalt, via e-post eller telefon. Du väljer själv vilket som passar dig bäst.
Du kan boka tid för vägledning med informatören på orten närmast dig här.
Uppdaterad juni 2023