Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter

Det finns många ord och termer som kan kännas främmande då man börjar söka jobb eller börjar arbeta. Då kan det kännas svårt att hänga med i svängarna. Som arbetstagare är det viktigt att minnas att du har både rättigheter och skyldigheter. Den viktigaste skyldigheten för arbetstagare är att utföra arbetet omsorgsfullt, medan arbetsgivarens viktigaste skyldighet är att betala lön för det utförda arbetet. Här nedan presenteras ord och termer som kan vara bra att känna till när man börjar jobba.

ARBETSTAGARENS ABC

Anställningsskydd

Arbetsgivaren får säga upp ett avtal som gäller tillsvidare (fast anställning) om det finns en laglig grund för detta. Anställningsskyddet innebär att arbetsgivaren får säga upp arbetsavtalet om den anställde inte sköter sina arbetsuppgifter, men detta händer oftast efter att den anställde har fått en varning. Arbetsgivaren har också rätt att säga upp den anställde av ekonomiska orsaker om man helt enkelt inte har råd att fortsätta anställningsförhållandet.

Arbetsansökan

En arbetsansökan är ett sorts brev man skickar till potentiella arbetsgivare då man söker jobb. Brevet skickas oftast tillsammans med CV:n och kallas därför ibland för följebrev. I arbetsansökan berättar man vem man är, vad man kan och hurudan man är som arbetstagare. Man skriver ansökan på basen av vad som söks i arbetsplatsannonsen. Ansökan skrivs alltid i ett skilt dokument precis som CV och dessa båda bifogas i ett mail eller skickas per post enligt arbetsgivarens anvisningar. Klistra inte in informationen direkt i mailet.

Arbetsavtal

Vid anställning görs det upp ett arbetsavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsavtalet är en överenskommelse där arbetstagaren förbinder sig att arbeta för arbetsgivarens räkning mot lön. Avtalet kan göras skriftligt eller muntligt. I avtalet står det om bl.a. arbetstider, arbetsuppgifter, lön och semester.

Arbetsintyg

Arbetstagaren har rätt att begära ett skriftligt arbetsintyg av arbetsgivaren när anställningsförhållandet upphör. Arbetstagaren ska begära arbetsintyget av arbetsgivaren som är skyldig att ge det utan dröjsmål, vanligtvis inom ca en vecka. Ett arbetsintyg ska innehålla ditt namn, uppgifter om hur länge du arbetat och vilka arbetsuppgifter du haft samt varför arbetsförhållandet har upphört.

Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren ska i förväg göra upp ett schema för när arbetstagarens skift börjar och slutar. Schemat ska ges till arbetstagarna i god tid, senast en vecka innan den tidsperiod som avses inleds.

Curriculum Vitae

Kallas förkortat för CV. CV:n är en sammanställning av dina kunskaper, erfarenheter och färdigheter så som arbete, utbildning, IT- och språkkunskaper etc. CV:n skickar man till potentiella arbetsplatser då man söker jobb.

Diskriminering

I Finland får ingen diskrimineras på arbetsplatsen på grund av ålder, hälsotillstånd, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, religion, övertygelse, åsikt, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering på arbetsplatsen är straffbart enligt finsk lag.

Fackförening

En fackförening är en organisation som representerar en yrkesgrupp och bevakar dess intressen och rättigheter på arbetsplatsen. Detta kan bland annat innebära löneförhandlingar, regler på arbetsplatsen, klagomålsprocedurer, regler angående anställning och avskedande, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Fackförbund

Ett fackförbund är en nationell arbetstagarorganisation som består av fackföreningar inom en viss bransch.

Hävning av arbetsavtal

Arbetsavtal kan upplösas även genom andra sätt än uppsägning. Vid hävning upphör arbetsavtalet omedelbart. För att en hävning ska kunna genomföras förutsätts att arbetstagaren eller arbetsgivaren allvarligt brutit mot eller slarvat med de förpliktelser som ingår i arbetsavtalet eller lagen. Ett arbetsavtal kan hävas av vardera avtalsparten på samma villkor.

Informationstjänsten Luckan UngInfo

UngInfo kan hjälpa dig som är 13-29 år om du har frågor om till exempel arbete, arbetssökning, rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, fortbildning och studier.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund inom en viss yrkesgrupp och arbetsgivare som reglerar löner, arbetstid, anställningsvillkor och andra förhållanden på arbetsplatsen.

Lättare arbeten

Arbetstagare under 18 år (unga arbetstagare) får inte utföra helt samma arbetsuppgifter och inte på samma villkor som myndiga. Unga arbetstagare har rätt att utföra så kallade lättare arbeten. Till lättare arbeten räknas bl.a. utdelning av tidningar och reklamer, samt märkning av priser, förpackning av varor och försäljningsarbete, men inte arbete på kassor i självbetjäningsbutiker.

Lönen betalas på konto

Enligt finsk lag skall lönen alltid betalas in på arbetstagarens konto och inte ges kontant. Den enda orsaken att betala lönen kontant är om arbetstagaren inte har ett bankkonto eller om arbetstagaren inte gett sina kontouppgifter till arbetsgivaren. Om lönen betalas kontant skall arbetsgivaren se till att arbetstagare skriver under ett kvitto som bevisar att lönen betalats ut. Kvittot skall bokföras av arbetsgivaren.

Lönegaranti

Ifall arbetsgivaren inte klarar av att betala din lön eller går i konkurs har du rätt att få din obetalda lön via lönegarantisystemet. Har du blivit utan lön ska du alltid skicka en ansökan om lönegaranti till arbets- och näringsbyrån. Ansökan skall göras inom tre månader från lönens förfallodag.

Lönespecifikation

Kallas också lönekvitto. Lönekvittot ska bland annat visa hur många timmar man arbetat, lönen som betalas ut samt vad som dragits av lönen. Arbetstagaren ska alltid få ett lönekvitto med sin lön.

Minimilön

Minimilönen fastställs i kollektivavtalet och en arbetsgivare kan inte betala mindre än det som specificeras i avtalet.

Muntligt arbetsavtal

Ett muntligt avtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som är gjord genom diskussion och inte har blivit nerskriven och signerad. Ett muntligt avtal är lagligt bindande i Finland.

Olovlig frånvaro

En arbetstagare som olovligt varit borta från jobbet kan få en varning av arbetsgivaren. I värsta fall kan olovlig frånvaro leda till uppsägning.

Permittering

Permittering betyder att arbete och löneutbetalning avbryts tillfälligt genom arbetsgivarens beslut. Permittering är tillåtet exempelvis då arbetsgivaren skulle ha rätt att säga upp arbetarna på grund av ekonomiska skäl. Permittering kan gälla för viss tid eller tills vidare.

Prövotid

Det ingår oftast en prövotid i början av anställningen. Prövotiden ger både arbetstagare och arbetsgivaren en chans att försäkra sig om att arbetstagaren är rätt person för arbetet och att arbetsplatsen är rätt för arbetstagaren. Under prövotiden har båda parter rätt att häva avtalet. Arbetsgivaren måste ändå alltid ange en saklig orsak om avtalet hävs under prövotiden. Prövotiden får vara högst sex månader lång. I visstidsanställning får prövotiden dock vara högst hälften av den tid arbetsavtalet gäller.

Semesterersättning

Som arbetstagare har du rätt till semesterersättning. Semesterersättningen storlek kan beräknas på lite olika sätt beroende på anställningens längd mm. Vid t.ex. kortare anställningar, då betald semester troligen inte blir aktuell, är den 9 % av lönen. Semesterersättningen ingår inte i den avtalade lönen.

Skattekort

Man behöver alltid ett skattekort då man söker jobb. Skattekortet visar vilken skatteprocent man betalar enligt ens egna  årsinkomst. Om man inte redan har ett skattekort kan man ansöka om ett från skatteförvaltningen. Det är viktigt att ge skattekortet till sin arbetsgivare genast då anställningen börjar.

Skatteprocent

Skatteprocenten beräknas utifrån den månatliga inkomsten eller föregående års totala inkomster. Om man inte är säker på hur skatteprocenten räknas eller om man vill sänka eller höja sin skatteprocent så kan man kontakta skatteverket och diskutera med dem vad den bästa lösningen är för just en själv.

Skriftligt arbetsavtal

Ett skriftligt avtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som båda parterna undertecknat. Det är alltid bra att sträva efter att ha ett skriftligt avtal. Ett skriftligt avtal minskar chansen av missförstånd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren gällande vad man kommit överens om. Om ett skriftligt avtal av någon anledning inte är möjligt så lönar det sig att komma överens om villkoren på ett annat sätt, t.ex. via e-post.

Söndagsarbete

Arbete utfört på söndagar, kyrkliga helger, självständighetsdagen och första maj ska få betalt 100% pålägg på lönen.

Tillsvidareanställning

Kallas ofta för fast anställning och innebär att anställningen inte har ett slutdatum. En tillsvidareanställning upphör efter uppsägning och efter att uppsägningstiden löpt ut eller vid hävning. Den anställde har ett lagstadgat anställningsskydd.

Unga arbetstagare

En ung arbetstagare är en person under 18 år och som därmed inte är myndig enligt finsk lag. 13-14-åringar får utföra lättare arbeten så länge det inte stör deras skolgång. Arbetsavtalet måste godkännas och undertecknas av en förmyndare (förälder). En person som fyllt 15 år och som fullföljt sin läroplikt får själv ingå arbetsavtal och har rätt till att arbeta heltid. Unga arbetstagare får endast arbeta med lättare arbeten som inte kan skada arbetstagarens fysiska eller psykiska hälsa. En ung arbetstagare får heller inte vara lagligt ansvarig på arbetsplatsen utan bör alltid ha en myndig arbetstagare med sig.

Uppsägning av arbetsförhållande

En arbetstagare kan när som helst säga upp ett arbetsförhållande som gäller tills vidare utan specifik orsak, men ska alltid respektera uppsägningstiden som är överenskommen i arbetsavtalet eller enligt vad som bestämts enligt finsk lag. Det krävs sakliga och vägande skäl innan en arbetsgivare kan säga upp ett sådant arbetsförhållande. Visstidsanställningar kan inte sägas upp mitt i perioden, men arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att visstidsanställningen skall upphöra tidigare än avtalat.

Uppsägningstid

Om det inte finns en överenskommen uppsägningstid i arbetsavtalet gäller följande för den anställde: en uppsägningstid på 14 dagar om anställningen pågått i mindre än 5 år, annars är uppsägningstiden 1 månad. Arbetsgivarens uppsägningstid är 14 dagar om anställningen pågått i mindre än 1 år, annars är den 1 månad eller längre. En arbetstagare som inte har iakttagit uppsägningstiden är skyldig att som ersättning till arbetsgivaren betala en summa som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

Varning

En varning kan ges om arbetstagaren bryter mot de regler som arbetsplatsen har eller mot överenskommelser som bestämts i arbetsavtalet. Oftast ges varningen skriftligt så att inga missförstånd kan uppstå senare. Den skriftliga varningen ska tydligt berätta varför arbetstagaren får en varning och hur arbetsgivaren förväntar sig att arbetstagaren ska bete sig i fortsättningen.

Vid sjukdom

Vid sjukdom som leder till frånvaro måste man alltid meddela sin arbetsgivare. I allmänhet brukar man kunna vara sjukskriven i tre dagar utan sjukintyg, men arbetsgivaren har rätt att be om ett intyg redan första dagen. En arbetstagare som inte kan utföra sitt arbete på grund av sjukdom eller olycksfall har rätt till lön för sjukdomstiden.
I anställningsförhållanden som pågått minst en månad består sjuklönen av full lön för de nio vardagar som följer på dagen för insjuknandet, varefter arbetstagaren har rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. För arbetsförhållanden som varat kortare tid än en månad är lönen hälften av den fastställda lönen.

Visstidsanställning

En visstidsanställning innebär att anställningen har ett slutdatum, alltså att anställningsförhållandet är avtalat för att räcka en viss tid. Det måste finnas en grund till varför man anställer en person för endast en viss tid. Några typiska orsaker är vikariat, säsongsarbete (t.ex. sommarjobb) eller projektarbete som utförs inom en bestämd tid, eller praktik i samband med studier (t.ex. läroavtal).

Webbtjänsten Våga Fråga!

På webbtjänsten Våga Fråga kan du ställa frågor, exempelvis gällande arbete. Frågorna besvaras av sakkunniga och vi strävar alltid efter att svara inom en vecka.

Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som överskrider den arbetstid som fastställts i lagen eller kollektivavtalet. Arbetsgivaren kan låta utföra övertidsarbete endast med arbetstagarens medgivande. För övertidsarbete har du enligt lagen rätt att få en särskild övertidsersättning som betalas ut i form av en förhöjd lön eller betald ledighet. Du som fyllt 15 år får utföra övertidsarbete, för 13-14-åringar är övertidsarbete förbjudet.

För mera information om dina rättigheter och skyldigheter:
www.tyosuojelu.fi/se
www.tem.fi/sv/arbete

Hur kan UngInfo hjälpa?

Om du funderar på dina rättigheter och skyldigheter så kan du kontakta UngInfo via mail eller telefon för att ställa frågor eller beställa tid för handledning. Handledningen kostar ingenting. Tillsammans kan vi fundera på din situation och vad dina rättigheter och skyldigheter är.

Uppdaterad juni 2023