Att göra sin röst hörd och påverka det omkringliggande samhället kan innebära att man klättrar upp på barrikaderna, men det kan lika mycket handla om att komma med förslag hur man kan förbättra stadens ungdomstjänster tillsammans med beslutsfattarna eller hur man kan göra den egna skolan trivsammare med hjälp av elevkårsverksamheten. Som en aktiv medborgare i samhället kan du själv komma med förslag och synpunkter, eller så kan du diskutera och stödja andras förslag. Vare sig ditt ärende är litet eller stort kan du alltid kontakta beslutsfattarna och berätta för dem vad du tycker att borde bli bättre och vad man borde ta itu med härnäst.
Kom ihåg att det inte enbart är de vuxna som har möjlighet att driva frågor som rör medborgarskap och demokrati, utan även unga erbjuds möjligheter till påverkan på regional, nationell och europeisk nivå. Ungdomars aktiva medborgarskap kan handla om socialt och politiskt deltagande både inom och utanför skolan.
Förutom informationen som du hittar nedan kan du också få veta mera om olika påverkningskanaler på UngInfos övriga sidor om påverkan; dem hittar du under rubrikerna Föreningsverksamhet och Politik. Dessutom brukar kommunerna informera om de lokala påverkningsmöjligheterna som står till buds både för unga och vuxna på de egna webbsidorna.
Hur kan man som ung påverka i skolan?
Skolorna innehar en grundläggande roll för att dagens ungdomar skall utvecklas till framtidens aktiva medborgare i samhället. Främjandet av ungdomarnas aktiva medborgarskap kan i skolorna handla om allt från att skapa goda förutsättningar för unga att medverka i utvecklingen av närsamhället och det demokratiska livet i allmänhet, uppmuntra till kritiskt tänkande, utveckla känslan av delaktighet samt att föra vidare sådana värderingar som är nödvändiga för ett fungerande demokratiskt styrelseskick, bl.a. jämlikhet, solidaritet, respekt, tolerans, och icke-diskriminering. Ungdomar har även goda möjligheter att själva aktivt diskutera och påverka skolvardagen.
Ett exempel på ett bra sätt hur man kan vara med och fatta beslut om vad som händer i den egna skolan utgörs av deltagande i elevkårens eller studentkårens verksamhet. Enligt lagen skall gymnasierna och yrkesläroanstalterna ha en elevkår som varje elev tillhör, och elevkårs-verksamhet hittas även i varierande grad på grundskolenivå. Elevkåren väljer vanligtvis årligen en styrelse, vars uppgifter är att lyssna på elevernas önskemål och åsikter samt att föra dem vidare till lärare och personal. Dessutom ordnar styrelsen ofta flera roliga jippon och verksamheter under skolårets gång. Elevkårsstyrelsen är alltså en slags länk mellan studerande och lärare, och genom att antingen kontakta eller själv engagera dig inom elevkårsstyrelsen kan du själv påverka din skolas utveckling.
Motsvarande organ för studerande på tredje stadiet utgörs av studentkåren som är studenternas egen påverkningskanal och ett forum för att göra många saker. Studentkåren påverkar bl.a. genom kampanjer, aktioner, ställningstaganden och lobbying. Dessutom har skolorna och läroanstalterna på alla utbildningsstadier även olika elev-och studerande-grupper, klubbverksamhet, vänelever och tutorstuderande, som kan fungera som ett stöd då man vill göra sin röst hörd och få till stånd förändringar både inom och utanför skolan.
För dig som går på årskurs 7-9 eller studerar vid ett gymnasium, yrkesläroanstalt eller folkhögskola finns även möjlighet till medlemskap i Finlands Svenska Skolungdomsförbund. FSS bevakar de svenskspråkigas elevrättigheter i Finland och stödjer landets svenskspråkiga elevkårsverksamhet.
Hur kan man som ung påverka i kommunen?
Till de unga kommuninvånarnas viktigaste påverkningsgrupper tillhör det lokala ungdomsfullmäktige, där ledamöterna utgörs av en grupp ungdomar. Målet med ungdomsfullmäktiges verksamhet är att de unga ska höras bättre i frågor som berör dem själva. Ungdomsfullmäktige tar ställning till aktuella frågor bl.a. genom att avge utlåtanden och ta initiativ som främjar de ungas egna åsikter och önskemål.
Även i regioner där ungdomsfullmäktige- eller råd saknas finns det i regel andra sätt hur ungdomarnas delaktighet i beslut om deras egen närmiljö kan förverkligas. Flera kommuner upprätthåller webbtjänster av olika slag där de unga invånarna kan skicka in sina egna idéer, diskutera, kommentera och stödja andras förslag.
Helsingforsungdomarna har t.ex. inget eget fullmäktige, men genom påverkningskanalen Krut ges ungdomarna möjligheter till olika metoder för påverkan och deltagande i gemensamma verksamheter. Krut har även en grupp bestående av 20 stycken genom val utsedda ungdomar, som arbetar tillsammans med stadens beslutsfattare bl.a. för att kunna förverkliga de önskemål som lämnats in av stadens unga på Kruts webbsida.
Mer information
En stor mängd webbtjänster för medborgarinflytande hittas på webbsidan demokrati.fi
