Gästblogg: En trygg skola är fri från trakasserier och rasism – den förnyade diskrimineringslagen ger skolorna ett större ansvar att ingripa

Publicerat den Kategoriserat som Alla
Elin Jungar har långt, brunt hår, glasögon och svart tröja. Hon står med händerna i kors.

Varje barn och ungdom har rätt till en trygg skola fri från trakasserier. Det är de vuxnas skyldighet att se till att detta förverkligas även i praktiken. Lärare och annan skolpersonal har en central roll i att säkra en trygg skola. Diskrimineringslagens ändringar, som trädde i kraft 1.6.2023, innebär ett nytt ansvar för utbildningsanordnare att ingripa i trakasserier. Utbildningsanordnare har sedan tidigare haft en skyldighet att främja likabehandling, men de nya tilläggen till lagen innebär betydande förändringar vad gäller det juridiska ansvaret. Numera gör sig utbildningsanordnaren skyldig till diskriminering om man låter bli att ingripa i trakasserier. Med utbildningsanordnare avses alla instanser som ordnar utbildning eller undervisning som grundar sig på lag, till exempel grundskolor, andra stadiets utbildning och högskolor. Det nya ansvaret gäller också anordnare av småbarnspedagogik.  

Trakasserier är en form av diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen. Trakasserier innebär ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons människovärde kränks. För att det ska vara trakasserier måste beteendet ha ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som nämns i diskrimineringslagen. Dessa är ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.  

För att klassas som trakasserier ska beteendet dessutom skapa en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot personen eller människogruppen. Att trakasserier förutom mot en enskild person också kan rikta sig mot en mer abstrakt grupp är en av ändringarna i lagen.  

Exempel på trakasserier är rasistisk, homofobisk eller ableistisk mobbning. Det kan vara frågan om kränkande muntliga kommentarer men trakasserier behöver inte vara muntliga – också kränkande eller hotfulla bilder, texter och symboler kan vara trakasserier. 

I lagen om jämställdhet mellan könen förbjuds dessutom sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. När det gäller dessa trakasserier är den övervakande myndigheten jämställdhetsombudsmannen.  

Förändringarna i utbildningsanordnarens ansvar från och med 1.6.2023 

En utbildningsanordnare har också innan lagändringen haft en skyldighet att ingripa i trakasserier, bland annat i och med den lagstadgade rätten till en trygg studiemiljö och utbildningsanordnares allmänna skyldighet att främja likabehandling. Däremot har myndigheternas faktiska möjligheter att ingripa när en utbildningsanordnare inte vidtagit tillräckliga åtgärder inte varit särskilt effektiva – det har tidigare krävts betydande försummelser för att vara frågan om diskriminering från utbildningsanordnarens sida.  

Diskrimineringslagens ändring innebär att en utbildningsanordnare numera gör sig skyldig till diskriminering om den, efter att ha fått vetskap om att ett barn, en elev eller en studerande blivit utsatt för trakasserier, inte ingriper. Det här gäller oberoende av vem som gör sig skyldig till trakasserierna – det kan vara en annan elev, en medlem av personalen men också en person utan direkt koppling till utbildningsanordnaren, till exempel en slumpmässig förbipasserande. Ifall man kan bevisa att utbildningsanordnaren inte gjort tillräckligt för att eliminera trakasserier är eleven ett offer för diskriminering i förhållande till utbildningsanordnaren. 

Man kan alltså säga att utbildningsanordnarens skyldighet att ingripa i trakasserierna inte märkbart ändrats, men ansvaret för om man inte gör det är numera mer omfattande.   

Arbetsgivare har redan sedan tidigare haft motsvarande lagstadgade ansvar att ingripa om en anställd utsatts för trakasserier. En utbildningsanordnares personal har alltså i praktiken tidigare haft ett starkare rättsskydd i de här situationerna än eleverna. I och med lagändringen har det här missförhållandet korrigerats.  

Vilka åtgärder bör utbildningsanordnaren vidta? 

Vilka åtgärder som utbildningsanordnaren i praktiken har möjlighet att vidta beror förstås till viss del på vem det är som gjort sig skyldig till trakasserierna, men vissa riktlinjer är bra att följa. Det är viktigt att utbildningsanordnaren identifierar vilken diskrimineringsgrund som ligger bakom trakasserierna och antecknar detta för fortsatt utredning. Dessutom bör man reda ut de bakomliggande orsakerna till beteendet. Om den som utsatts för trakasserier och/eller den som gjort sig skyldig till dem är minderårig ska vårdnadshavaren kontaktas. Det är viktigt att utbildningsanordnaren ger tydliga signaler till den som utsatts för trakasserier att allt görs för att trakasserierna inte ska fortsätta. Det är också viktigt att den som utsatts för trakasserier får vara i delaktig i diskussionen och framföra sina önskemål om hur saken ska behandlas.  

Utbildningsanordnaren har som sagt redan sedan tidigare ett ansvar att främja likabehandling. Likabehandling främjas inte enbart genom att ingripa i enskilda fall av trakasserier och annan diskriminering, utan utbildningsanordnaren ska aktivt föra en diskussion med eleverna om vikten av en trygg studiemiljö. Det här är ett kontinuerligt arbete som utbildningsanordnaren har skyldighet att göra, bland annat inom ramen för utarbetandet av likabehandlingsplanen. Utbildningsanordnaren har ett ansvar att se till att personalen är uppdaterad med den gällande lagstiftningen och att den har konkreta medel för att prata om trakasserier.  

Vilka rättsliga påföljder kan bli aktuella? 

På diskrimineringsombudsmannen tar vi regelbundet ställning till enskilda diskrimineringsärenden inom utbildningsväsendet. I situationer där man kunnat konstatera trakasserier har diskrimineringsombudsmannen tidigare exempelvis kunnat ge rekommendationer åt utbildningsanordnaren att agera på ett visst sätt men möjligheterna att ingripa om dessa rekommendationer inte följts har varit begränsade. I och med lagändringen har diskrimineringsombudsmannen nya möjligheter att ingripa.  

Den som utsatts för diskriminering har i och med den nya lagändringen rätt till gottgörelse av utbildningsanordnaren. Det här är inte ett skadestånd som ges enligt lidande utan uttryckligen en gottgörelse. Gottgörelsen innebär förstås inte grönt ljus för att i fortsättningen underlåta att vidta åtgärder, till exempel om trakasserierna fortsätter, utan kräver att situationen följs upp för att liknande inte ska ske igen.   

Om man som utbildningsanordnare, elev eller vårdnadshavare vill anmäla diskriminering eller har frågor gällande utbildningsanordnarens nya ansvar är man välkommen att kontakta diskrimineringsombudsmannen. Mer information om vår verksamhet hittas här: Framsida | Diskrimineringsombudsmannen

Elin Jungar, sakkunnig på diskrimineringsombudsmannens byrå

Skip to content