Luckans utredning (2018) lyfter situationen för de svenskspråkiga ungdomsarbetarna

Enligt grundlagen ska svenskspråkiga ungdomar vara jämställda med de finskspråkiga i fråga om samhällstjänster och tillgång till aktiviteter på svenska. Är det så? Får ungdomar det stöd och den hjälp de behöver på sitt modersmål?

År 2017 beviljades föreningen Luckan bidrag av Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för att utreda frågan. I utredningen deltog tredje sektorns landsomfattande, regionala och lokala strukturer, ungdomsverkstäder samt representanter för kommunala, regionala och statliga myndigheter. Resultatet av enkäter och intervjuer pubilcerades sedan i en digital lunta på 150 sidor.

Utbudet av tjänster och aktiviteter på svenska varierar stort. Skiljelinjen går inte endast mellan stad och landsbygd, utan är också beroende av antalet svenskspråkiga i respektive kommun och stad. I utredningens enkätsvar utkristalliserades ändå vissa gemensamma nämnare, bland annat:

  • det svenska språket ser man som avgörande för verksamheten
  • oro för hur Sote- och landskapsreformen kommer att påverka ungdomsverksamheten på svenska för tredje sektorns aktörer
  • uppfattningen om att tredje sektorns roll kommer att öka
  • behov av mer samarbete på det svenskspråkiga organisationsfältet, dock inte enligt gammal förbundsmodell, utan i stället genom klustertänkande, nätverks- och samarbetsstrukturer; bättre informationsutbyte mellan strukturer om utbudet av tjänster för ungdomar och för bättre intressebevakning
  • mer kunskap, bättre synlighet och utbyte av information om digitalt ungdomsarbete
  • svårigheter att hitta kompetent personal som kan svenska på finskdominerade orter
  • idag för mycket projektbetonad finansierad verksamhet, brist på långsiktiga lösningar
  • önskan om konkret stöd och kunskap vad gäller koordinering av EU-projektunderstöd

Nästa vecka inleds budgetmanglingen i landet. Vi vet att statliga medlen till ungdoms-, och idrottsverksamhet m.m. ser ut att minska drastiskt. Detta som en följd av bland annat minskade penningvinstmedel samt den ekonomiska krisen i landet i följderna av pandemin. Vi vet att en gemensam intresseorganisation som för tredje sektorns talan med fokus på de svenskspråkiga behoven inom ungdomsverksamheten saknas idag. Vi vet att ungdoms- och fritidstjänster i hög utsträckning produceras av tredje sektorns aktörer. Kommer vi att kunna fortsätta som förr, och “låta alla blommor blomma” eller behöver vi nya starkare strukturer och fusioner mellan organisationer (kommuner) för hållbarare lösningar på sikt för att stärka det komplexa ungdomsarbetet i Svenskfinland?

Ansökningar författas nu i rask takt inom många organisationer som riktas till UKM, STEA och privata stiftelser, och man hoppas på det bästa. Vi på Luckan vet att vår ungdomsverksamhet vi byggt upp målinriktat sedan 2004 är hotad utan de statliga medlen. Många organisationer är i samma båt.

Bästa ungdomsarbetare, kämpa på och arbetsglädje trots utmanande tider!

Läs hela utredningen här:
En utredning om det finlandssvenska ungdomsarbetet 2017