Möte med Europarådet om finlandssvenskars situation

Europarådets konventioner för minoriteter trädde i kraft i Finland år 1997. Konventionerna ger ett kulturellt och språkligt skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk i de länder som ratificerat dem.

Den rådgivande kommittén för ramkonventionen för nationella minoriteter inom Europarådet besöker länder vart femte år för att övervaka att ramkonventionen följs. Den 20 mars besökte kommittén Finland, Hanaholmen för att hålla möte med representanter från olika institutioner som representerar finlandssvenskar.

Luckan hade äran att denna gång bli bjuden till mötet för att berätta mera om unga finlandssvenskars situation i Finland. Jag, Louise Mannil, deltog i egenskap av ungdomsinformatör och vägledare från Luckan.  

Under mötet diskuterade vi olika frågor som berörde finlandssvenskan bland annat huruvida finlandssvenskar identifierar sig själva som minoritet. Tankesmedjan Magma gjorde 2018 en undersökning där 800 finlandssvenska unga i åldern 15-19 runtom i landet deltog. I ungdomsbarometer kom det fram att ca. 60% av de unga finlandssvenskarna anser sig tillhöra en minoritet på grund av språket, men 89% tyckte samtidigt att det var viktigt att vara del av en svenskspråkig gemenskap.

Det som också diskuterades var tankar kring SOTE-reformen och hälsovårdsfrågor. Jag lyfte upp problematiken kring bristfällig service på svenska i krissituationer. Som ansvarig över Luckans stödchatt “Ärligt talat” har det uppstått flera problemsituationer för handledare när det gäller att hänvisa den unga vidare. När det exempelvis gäller att hänvisa till den nationella kristelefonen eller nödnumret har unga i flera fall fått svar på finska även om de specifikt bett om service på svenska. Det är under alla omständigheter fel att personer i krissituationer inte får service på sitt modersmål som enligt lag borde garanteras! Vart ska vi handledare hänvisa den svenskspråkiga unga i en krissituation kl. 22 på en vardagskväll?

Det tas ofta för givet att alla svensktalande i Finland kan finska, men så är inte fallet. Magmas undersökning gjord 2018 påvisar även att en klar majoritet av de finlandssvenska ungdomarna lever ett mycket svenskspråkigt liv. Utanför hemmet talar drygt sjuttio procent av de finlandssvenska ungdomarna enbart eller mest svenska och engelskans roll är även stor. Förstås finns här även en stor regional skillnad, men vi får inte glömma att det finns många finlandssvenskar som inte kan uttrycka på sig på finska och allra minst göra det i en krissituation.

Efter besöket vill den rådgivande kommittén ge ett yttrande och förslag till rekommendationer, som myndigheterna sedan får kommentera. Utlåtandet blir sedan publicerat när kommentarerna har blivit mottagna.

Hoppas att kommitténs besök i någon mån kan påverka svenskans ställning i Finland!

Louise Mannil, ungdomsinformatör och vägledare på Luckan i Helsingfors