Du kan påverka ditt liv!

Min väg till det jag gör nu, skolkurator, har inte varit helt enkelriktad men man kan säga att intresset för människor har varit det som gått som en röd tråd genom det jag gjort.

Efter studentexamen visste jag inte vad jag ville bli, men sökte in till ergoterapiutbildningen i Helsingfors. Jag kom in och märkte genast att den psykiatriska sidan av arbetet intresserade mig och då jag blev klar sökte jag jobb inom psykiatrin och jobbade både på sjukhus i Helsingfors och inom öppenvården. Efter ett tag behövdes det lärare för ergoterapiutbildningen och jag jobbade en tid som lärare där. Därefter var det tid för specialisering inom psykiatrisk ergoterapi och det ledde till ett jobb i Borgå inom psykiatriska öppenvården, där jag jobbade en lång tid och trivdes bra med det människonära jobbet. Efter omstruktureringar på arbetsplatsen sökte jag mig bort och hamnade i skolvärlden, inom lågstadiet, där jag vikarierade mer än 10 år med olika uppgifter. Jag jobbade som klasslärare, speciallärare och stödlärare och till slut som skolkurator i lågstadiet. Alla dessa jobb var vikariat och när det blev tal om att det skulle bli en kuratorstjänst ledig i Borgå, insåg jag att jag måste studera vidare vid yrkeshögskola, för att göra mig behörig.
Under denna tid i skolan, gick jag en 2-årig utbildning i familjeterapi, på sidan av arbetet. Kursen bestod av distansstudier och närvarodagar regelbundet.

Efter tiden i skolvärlden jobbade jag på familjerådgivningscentralen främst med människor som har problem i sina förhållanden. Studierna i yrkeshögskolan ledde till slut till en examen – inom hälsovård och det sociala området, och genom det också till en tjänst inom Borgå stad som kurator för äldre ungdomar, dvs. de som studerar på andra stadiet. Samtidigt inledde jag en 3-årig utbildning för att bli familjeterapeut och psykoterapeut.

Idag jobbar jag alltså som skolkurator i tre olika skolor med ungdomar på andra stadiet. Jag trivs med att jobba med ungdomar på det här stadiet, de har tankar och funderingar och har livet framför sig och alla chanser i världen.
Många kan hamna illa ut med sig själv, då framtiden ännu är osäker och man är osäker på sig själv. Jag skulle gärna
vilja kunna dela ut bättre självförtroende och livsglädje, men tyvärr kräver det arbete att jobba med sig själv.
Problemen gäller ofta trötthet och stress, nedstämdhet, depression, bristande skolmotivation och strul med kompisarna eller med familjen eller flick-/pojkvännen.

Tillsammans pratar vi och funderar på vad som har lett till den här situationen, vad som påverkar den och hur man sakta kan börja jobba sig bort från den mot något nytt. Det kan vara bra att fundera tillsammans med en utomstående som försöker se saker mera ”neutralt” än en kompis gör.

Jag är på riktigt intresserad av människor och vill försöka göra vad jag kan för att hjälpa. Det som gör mig mest upprörd
i mitt arbete är att höra hur en del blir illa behandlade och nertryckta i form av psykisk och också fysisk misshandel,
av människor de är beroende av eller har svårt att komma loss ifrån. Ingenting är mera belönande än att se hur en ung människa som mått dåligt, får tag på livet och börjar se sina möjligheter på alla plan.

Jag vill försöka hjälpa människor att hitta sin egen väg och se livet ur olika vinklar, ställa frågor och komma med funderingar som man kanske inte själv kommer på då man blir låst i sina system och har svårt att hitta en utväg.
Det finns inte bara ett rätt sätt att leva och njuta av livet, det gäller att försöka hitta sin egen väg.

Mia Malmsten
Kurator på andra stadiet